Paris håller på att ta täten inom biobaserad arkitektur. Emmanuelle och Philibert Déchelette skapar hus enligt stadens vision för år 2050, baserade på material med lång tradition i äldre byggnadskonst – trä, halm och obränd lerjord.
De första hyresgästerna har just flyttat in bakom tjocka, lerputsade halmväggar i de nybyggda lägenheterna på Rue des Suisses i centrala Paris. Utåt avslöjar sig inte byggnaden så mycket, men här får den täta, utsirade stadskärnan nu möta en byggnad helt av halm och trä. Byggnaden på Rue des Suisses är den senaste av Parisbaserade duon Déchelettes byggnader – ett arkitektkontor som arbetar helt utifrån visionen att skapa samtida arkitektur av naturliga, ekologiska material.
– Det är ett ganska enkelt hus, det sticker inte ut så mycket eftersom det är vitputsat utvändigt. Men konstruktionen består enbart av hårdpressad halm som bärs av en trästomme, och når upp till passivhusstandard, berättar Emmanuelle Déchelette.
Det innebär att huset värmer sig självt tack vare de tjocka isolerande väggarna – helt utan tillförd värme håller lägenheterna som lägst 19 grader i inomhustemperatur.
Med byggnaden Casa Franca, som inte ligger så långt därifrån, var kontoret först med att introducera en byggnad helt av terre crue – obränd lerjord – i centrala Paris.
– Det var rätt projekt vid rätt tidpunkt, konstaterar Emmanuelle, som driver Déchelette tillsammans med sin bror Philibert. Tillsammans har de i åtta år arbetat för att utveckla arkitektur baserad på lerjord, sten och trä – material som också har en lång tradition i äldre byggnadskonst.
Casa Franca ritades som ateljé och privat bostad för en konstnär just som Paris borgmästare Anne Hidalgo lanserade en ny vision för staden: fram till 2050 ska Paris vara helt koldioxidneutralt, och alla nya byggnader måste numera klara högt ställda miljökrav kring de material som används.
– Det går inte längre att uppföra byggnader helt i betong i Paris, berättar Emmanuelle. Det krävs en hög andel naturliga material för att nå de krav som nu ställs.
För alla nya byggnader som uppförs inom stadskärnan ställs också höga krav på att byggnaden smälter in i stadsbilden på ett bra sätt.
– Vår historiskt sakkunnige sa först nej till det här förslaget, men borgmästaren godkände det ändå – det låg helt i linje med hur hon ser att Paris ska utvecklas.
Hon tillägger att den sakkunnige senare uttryckte att det blev en riktigt bra byggnad när den var färdig.
I Boulogne-Billancourt, strax väster om stadskärnan, ligger Quatre cheminées – ett flerbostadshus med tung, jordmörk fasad och stramt utskurna franska balkonger bakom snedskurna fönsternischer.
– Vad jag vet är det första gången en byggnad i lite större format byggs med lerjord i urban miljö.
Quatre cheminées inrymmer lägenheter med social housing, alltså bostäder för människor med låg inkomst, och den typen av offentligt finansierade byggprojekt är mest eftertraktade bland franska arkitekter att arbeta med.
– Där är ambitionsnivån högst vad gäller arkitekturen, och det finns en helt annan långsiktighet i valet av material och annat eftersom man ska förvalta det långsiktigt.
För att material som lerjord och halm ska kunna konkurrera i dag krävs att man hittar nya byggsätt som blir tillräckligt kostnadseffektiva.
En nyckel för att lyckas genomföra så många byggnader i just lerjord har varit samarbetet med Stephane Kirkland, som varit med och utvecklat förtillverkade väggelement av lerjord som använts i flera av kontorets projekt.
– Ett mer industriellt byggsätt gör det också möjligt att skapa nya arkitektoniska uttryck. Det vanliga med konstruktioner i obränd lerjord är att fönstren blir väldigt små, men vi har i stället hittat ett sätt att skapa stora öppningar för att få in mycket ljus – och på så sätt ge ett stramare och mer samtida uttryck.
Läs hela artikeln här:https://etidning.tidskriftenrum.se/p/tidskriften-rum/2026-07-03/a/i-stallet-for-betong-terre-crue/9077/2334006/73683312